Nervositet.
Det är nu. Usch. Jag klarar inte av sådant här. Antigen så blir det helt perfekt med lite ekonomisk kris, men så får det vara. Eller.... Som jag är inställd på, så blir det bara skit. Några dagar kvar.. Jag kan inte leva under en sådan här stress som bokstavligt talat är livsavgörande. Jag mår precis lika dåligt som i väntan på resultat efter tentor osv liknande. Panik. Ångest. Stress som inte är utav denna värld. Det är nu jag gör allt för att inte tänka, på just det, så jag försöker att sysselsätta mig själv konstant för att det ska släppa, något iaf.
Så att känna hopp är inte min grej, för då får det motsatt effekt. Affirmationslagen är inte för mig, det är tvärtom. Men jag känner den där längtan, om att "tänk om..." men så, nu sa jag det så nu är det kört. Grattis. Applåder.

Det är tur att vi bygger mycket Lego jag och Tyra 😂 och att jag håller på med hennes tavla. Det för tankarna åt andra håll. Men, fan hörrni, igår... Till min Harry Potter. Såååå många stenar som har blandats ihop 😭😭 evighetsjobb att få ordning på det där. Fan alltså 😫