Ärlighet.
Wow, två månader sedan jag uppdaterade. Jag ser att det har varit lite sporadiska besök in hit.
Två månader är för mycket att sammanfatta då jag själv inte kan minnas dessa två månader komplett. Det är ett stort töcken av alla möjliga känslor och tankar. 

Flytten är avklarad, so far so good. Men det är ungefär allt. Förutom att min magoperation är mer än godkänd och kallelse kommer i början av nästa år. 

Jag har dragit mig undan allt mer. Försöker att vara så tyst som möjligt, och inte helt oväntat så är det inte direkt någon som ens märker att jag är borta. De har fyllt upp med sina liv, vilket jag bara hoppas är positivt för dem, medan jag kvävs här av både ensamhet och stress. Men jag kvävs hellre ensam. 
Jag vill inte kasta på andra min skit, här är det frivilligt att gå in och snoka, så det här är min fristad att öppet berätta för den som vill. Men jag kommer aldrig att vara 100% öppen och ärlig ändå, för allt har en tendens att användas emot mig. Men jag är trött på att ljuga och låtsas att allt är bra, för allt är så jävla långt åt helvete från bra det bara går. 
Så, nu vet ni det. Och ni som inte orkar med mig kan fortsätta att ta avstånd, så håller jag mig på min kant. Ensam är inte alltid stark, men fan vad mycket besvikelse man slipper.